Allting börjar och även upphör – i dig. Känner du dig separerad från tiggarens bedjande blick? Förståelsen om att istället Alla hör ihop; öppnar upp för acceptans och välvilja.
Genom vilket “filter” vi ser se vardagen färgar attityd. “Jag vill”; “dem är”; misstänksamhet och rädsla – separerar. “Vi”, mötande, vänlighet och empati förenar. Alla påverkar varandra hela tiden. Bortom orden, nationalitet, yrke etc – hör vi alla ihop
En bättre värld börjar i individen, i oss alla och i varje ögonblick. Du – som Einstein uttryckte det – hör ihop med helheten och att se sig själv, sina tankar och känslor som separerade från helheten – är en villfarelse.
En hel människa har synliggjort sina rädslor och de skuggor vars negativa sidor tidigare, bara projicerats på andra. Egot tystnar, förlåtelse inåt samt inre frid uppstår. Fröet till fred är sått. Separationen kan upphöra och mera av vi-känsla manifesteras i större välvilja och kärleksfull vänlighet – utåt.
Dåtid och framtid kan bara finnas som koncept och “är” aldrig. Om en tidsmaskin kunde ta oss tillbaka till Jesu födelse; skulle upplevelsen ändå ske i ett dåtida nu. Livet kan bara upplevas i nuet och om vi ständigt hastar till nästa ögonblick, är det fullt möjligt att tillryggalägga ett helt liv utan att ha levt…
Att sakta ner är också att ge sig själv möjligheten att inte bara titta på tiggaren, utan att hinna se medmänniskan.
Motsatsen till kärlek är förvisso hat, men också rädsla. Även den s k fienden delar samma grundbehov som alla har; inre frid, mening, förståelse och kärleksfull vänlighet. Som Einstein uttryckte det gäller det; “..att vidga våran medkänslans cirklar till att omfatta allt levande..”
Gissa när det är dax att börja?