Perspektivet

Försök om det går, att undvika mejl-koll som dagens första aktivitet. Det kan skapa onödig tanke-febrilitet.

Utnyttja restiden till meditation. Att meditera i tunnelbanan; fokusera helt på bilkörningen eller gående meditation; förbereder och kalibrerar din viktigaste resurs – medvetandet.

Mindfulness handlar om fokus och en sak i taget. Försök att “stanna i nuet” och låt inte ärenden skapa hög. “Handle each paper once” – är fortfarande en hållbar strategi.

Ta micro-pauser. Tre medvetet långa andetag gör skillnad. Res dig och sträck.

Din hjärna väger bara ca 1% av kroppsvikten, men tar minst 20 % av både näring och syre. Planera för lunchsittning samt promenad.

Det ger dig fördel om du är uppmärksam på ditt center. När du känner okoncentration och hur den sinnesfrånvarande otåligheten sprider sig i kroppen – hitta en plats för kort meditation. På så vis ger du dig själv viktig återhämtning samt omfokusering.

Att vara medveten om att ditt välbefinnande och därigenom hälsotillstånd, i det större perspektivet. är minst lika viktigt som en deadline – sänker blodtrycket…

Har din mindfulness etablerat en sådan närvaro i nuet, att du också är medveten om hur hela du påverkar även omgivningen – är du förmodligen lika effektiv som harmonisk…

Innan du kommer hem; ta några medvetna andetag och möt kvällen, nära och kära – i ett kärleksfullt nu.

Logga ut en god stund innan sömnen – så hjärnan kan göra detsamma…

Corporate America har sedan länge rullat ut röda mattan för mindfulness. En orsak är den bulk av vetenskaplig forskning som presenterats senaste 30 åren.

Att redan framgångsrika företag investerar i mindfulnes, inte”bara” får effektivare och harmoniska medarbetare, utan därigenom också reducerar kostnader samt ökar resultat – är storföretaget Aetna ett bra exempel på.

Det globala försäkringsbolaget, specialiserat på hälsa, har låtit 13 000 av sina 50 000 anställda, gå 8-veckors mindfulness- eller yoga-kurs. 28% rapporterade mätbara och sänkta stress-nivåer; 20% förbättrad sömn och 19% mindre smärta/värk. Företagsledningen häpnade.

Som en följd blev anställda produktivare och återvann i genomsnitt 62 min arbetstid i veckan. Aetna värderar det till 3000 USD/anställd och år.

Investeringen gjorde arbetskraften friskare och förbättrade resultat. Första året när programmet rullades ut storskaligt, sjönk sjukkostnaderna med 7,3% per anställd – totalt 9000 000 USD i besparing för Aetna.

CEO Mark Bertolini, (Aetna-aktien har tredubblats i värde under hans ledning), menade att utan sin meditations- och yoga-erfarenhet hade de mycket framgångsrika och kostnadseffektiva programmen, kanske aldrig sjösatts. “It`s made me concider my influence and how I treat people”.

Aetna ökade sin minimi-lön med 25% i USA, (Walmart och andra har följt efter), och hjälpte till att minska tusentals anställdas privata sjukkostnader.

Win-win resultatet visar hur en affärskultur som genom att hjälpa anställda till mental tillväxt också kommer åt produktivitetens hjärta. Det är en hållbar tillväxt som lönar sig hela vägen.

Mer läsning här: nilofermerchant.com/2015/03/03/mindful.work

Enligt den världsberömde (och mediterande) hjärnforskaren Richard Davidsson, är det framförallt 4 saker som tydligast blir frukterna av mindfulnessträning. Dessa främjar också lycka när olika delar av hjärnan aktiveras. De är:

> Ökad motståndskraft mot stress samt förmåga till återhämtning.
> Förbättrad uppmärksamhet.
> Större generositet.
> En mer positiv attityd.

Det bästa sättet att aktivera de delar som ger välbefinnande – är generositet. Att meditera över kärleksfull vänlighet; understödjer också vår förmåga till altruism.

Och ner den limbiska, äldre delen av hjärnan aktiveras vid känslor som; frid, medkänsla och glädje – skapas “limbisk resonans”. Låter som vacker musik och är det också. Därför att hjärnan producerar: Oxytocin, kärlekshormonet; dopamin, kropppens eget Prozac och det uppiggande serotoninet. Allt detta ökar också läkande.

Vid meditation uppregleras också gener (epigenitik), som verkar för självreglering och homeostas (balans). Ock likaså nedregleras gener som skapar motsatsen m a o inflammation och sjukdom.

Davidsson menar att medvetandet ej bara är en produkt av hjärnans aktivitet. Kopplingarna mellan hjärna, kropp och medvetande; emellan vilka en ständig, påverkande interaktion pågår – är alltför uppenbara.

Den medicintekniska utvecklingen och ny kunskap vidimerar det som varit allmänt tankegods i Fjärran Östern, sedan urminnes tider – att kropp och själ hör ihop.

Vårt DNA tror fortfarande att vi lever på savannen! Våra förfäder hade redan för 150000 år sedan lika stora hjärnor och såg ut som vi.

De jägare-samlare som vandrat före oss såg, hörde och förnimde de mest subtila skiftningar i naturen och omgivningen. Sinnena var anpassade, vässade till den grad att Einstein hade lämnats bakom vad gäller att tillverka flinta-spjutspetsen…

När tigern upptäcktes; drog “reptilhjärnan” och amygdala – snabbare än djurets attacksprång – igång det hypereffektiva kamp/flykt-systemet. Efter ett 800-meters lopp i OS-fart hade så stresshormonerna i vår förfader förbrukats och vardagslunken fortsatte i makligt, stillsamt tempo.

I det evolutionära perspektivets senaste ögonblicket och hundra år, har 24/7 samhällets onaturliga liv, plötsligt gjort Homo Modernus till ett mycket sårbart djur. Ingen levande organism klarar nämligen långvarig stress utan allvarliga följder.

Spänningen samt den naturliga glädjen efter ex en lyckad mammutjakt; har ersatts av rörelsen i en mobilskärm.. Den tekniska utvecklingen, det ständiga springandet i livshjulets ytterkant – tar nutidsmänniskan allt längre ifrån Eden och sig själv.

Hon har visserligen landat på månen, men den lika långa som nödvändiga resan inåt – har knappt börjat. Det är bara i centrum av hjulets avsaktade nav – vi kan återfå harmoni. Därifrån ses också helheten.

En ego-baserad, ha-orienterad kultur där våra innersta behov ersatts av ett skinande rent, nytt, digitalt ultramodernt Siemens-kök; bör ersättas av sin motsats. I en vara-kultur sätts människan och hennes behov i första rummet.
Då bedöms människor mindre efter vad de äger och istället mer för vad de är. Tillväxt upphör att vara alltings uttjänta måttstock och individen är bara inte sig själv närmast, utan ser hela mänsklighetens behov som sina. Det öppnar upp för en mer kärleksfull och hållbar utveckling – såväl inåt som utåt.

Årstiden som kan hjälpa oss att stanna i nuet; våren – är runt hörnet. Är du redo?

Våren, som bekant dröjer ibland, landar till slut; dock alltid. Den känner inga gränser, inkluderar alla och för alltid med sig tusentals ögonblick av skönhet, växande samt glädje. Den bjuder upp till dans och påminner oss om alltings sammanhang; från solljusets fotoner vars energi öppnar blomman, till vårregnets renande, livsgivande och uppfriskande effekt, på allting.

Alla mänskliga projekt är småskaliga i jämförelse med vårens inneboende, dramatiskt laddade effekt på hela naturen, inklusive människan.

Det är m a o en utmärkt tid att odla, kultivera sin medvetna närvaro och träna på att stanna upp; att ge sig själv chansen att se naturens små och stora under. Observera, lukta och känn tacksamhet över varats under. Det är som allting annat – flyktigt.

Koppla ur, så kopplar du inte bara av, byt skärmtid mot nutid några ögonblick och tillåt dig att uppleva den enda magi som existerar – naturens eviga nu.

Hör änderna landa i vattnet; se hur fotosyntesens vårljus bryts mellan skira björkgrenar; observera övergången vitsippa mot fler blåsippor; lukta myllans förvandling från grått till grönt samt känn i din kropp den outsinliga energi som driver evolutionen och får just dig att leva, dansa och glädjas!

“Det är fantastiskt, äntligen efter 35 år“, säger Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt – om att tid för återhämtning är nytt lagkrav. Arbetsmiljöverkets nya, bindande regler för den psykosociala arbetsmiljön börjar gälla 31 mars i år.

Det är inom den kraftigt ökande psykiska ohälsan och stressrelaterad sjukdom, som exempelvis depression – där utbredningen av sjukfrånvaro är mest dramatisk. De nya föreskrifterna välkomnas givetvis från fackligt håll. Maria Steinberg menar att; “dem tvingar arbetsgivarna att öka sin kunskap och underlättar för skyddsombuden att fokusera på stress och psykosociala frågor.“

Arbetsgivaren har ansvar för att chefer och arbetsledare får kunskap om hur man arbetar preventivt och hanterar arbetsmiljön inom:

* Ohälsosam arbetsbelastning. Förutom arbetsmängd och tidspress kan krav vara av kognitiv och emotionell natur.

* Arbetstid. Bl a påpekas problemet med övertidsarbete och att ständigt vara nåbar.

* Relationsproblematik och mobbning. Här skrivs det om att gemensamt arbete kring bemötande och uppträdande är att förorda.

Resurser ska anpassas till krav. Exempel på de tillräckliga resurser som kan hantera krav i arbetet är: Återkoppling på arbetsinsats, socialt stöd från chefer och kollegor och möjligheter till återhämtning. Det sociala samspelet skrivs också som en del av arbetsmiljön.

Föreskriften paragraf 7, handlar om mål: Arbetsgivaren är skyldig att ha mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Dessa är till för öka organisationens förmåga att motverka ohälsa.

Arbetstagarna skall ges möjlighet att medverka i framtagandet av målen. I de allmänna råden beskrivs vikten av att målen är förankrade i högsta ledningen och övriga delar av organisationen. Förbättrad kommunikation och samarbete nämns också. Målen ska dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare.

I paragraf 11 tas arbete upp som är särskilt psykiskt påfrestande. Det kan vara yrken där man möter människor i svåra situationer. (Socialarbetare, sjukvårdspersonal, lärare och polis är givetvis exempel.) Utöver tidigare nämnda åtgärder nämns här vikten av att erbjuda särskilda informations och utbildningsinsatser.

Arbetsgivaren bör ta hänsyn till tecken och signaler på ohälsosam arbetsbelastning. Möjligheter till återhämtning skrivs flera gånger och tillförande av kunskaper är preventiva åtgärder som rekommenderas. Under paragraf 12 läser vi att: “Arbetsgivaren bör särskilt uppmärksamma möjligheterna till återhämtning.”

Att bryta mot föreskrifterna i “Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4” – kan leda till rättsliga påföljder.

Mindfulness adresserar arbetsmiljöverkets intentioner, krav och mål. Såväl inom prevention, det dagliga arbetet samt återhämtning, visar vetenskapen att det är en hållbar och kostnadseffektiv intervention.

Detta har man tagit fasta på i Storbrittanien. Där har parlamentet valt mindfulness som grund för nationella riktlinjer inom hälsa, skola, arbetsliv samt kriminalvård. I “Mindful Nation UK – report”, kan man läsa hur samhället beräknas – på varje satsat pund – spara 15. Det är en massiv, forskar-baserad satsning, som lämnar Sverige långt efter. Mer info om den finns i nedanstående inlägg.

I oktober 2015 var det första gången ett västerländskt parlament, lade fram nationella riktlinjer – med mindfulness som grund. Regeringen i Storbrittanien vill att man: “Skall vidga tillgängligheten för mindfulness-träning i publika nyckelområden, där det har potential att bli en effektiv lågkostnads-intervention med ett stort antal fördelar.” Detta som ett sätt att bl a tackla landets kris inom psykisk ohälsa; där stress, depression, ångest – precis som i Sverige – ökar dramatiskt. Kostnaderna för Storbrittanien, förutom det personliga lidandet, beräknas till 100 miljarder pund årligen. (WHO estimerar att i världen – 2020 – kommer depression vara på andra plats bland alla sjukdomar.)

Fler än 100 parlamentariker och hundratals forskare, lärare och beslutsfattare; har bidragit till den mycket omfångsrika rapporten från “the Mindfulness All-Party Parliamentary Group.”. Jon Kabat-Zinn inleder dokumentet och konstaterar att rapporten kan vara; “en inspiration och model för andra länder och regeringar”.

Hälsa, skola, arbetsplatser samt kriminalvården står i fokus. Man vill att regeringen och politiker ska leda och visa vägen i spridandet av mindfulness. 115 parlamentariker har gått mindfulness kurser ledda av Oxford Universitetet. Arbetet med att studera forskning, sammanställa, utvärdera och föreslå rekommendationer har tagit flera år och mindfulness har flitigt debatterats många gånger i parlamentet.

Rekommendationer inom hälsa/sjukvården är bl a att utöka resurser för att kunna utbilda fler mindfulnessinstruktörer. Detta ska ske bl a genom fonder. Målen är tydliga: År 2020 ska 15% av de 580 000 vuxna som riskerar återfall i depression varje år – få gå mindfulness-kurser (MBKT). Mindfulness-centra på universiteten ska utöka kapaciteten för utbildning av instruktörer. Vad gäller kostnader beräknar man med att spara 15 pund på varje satsat pund. Då är ändå inte besparingar för ex minskade utgifter för läkemedel medtagna.

Inom skolan har hittills i dag ca 2000 mindfulnessinstruktörer utbildats. Framöver ska implementering och utbildning av lärare samt elever utökas. “Mindfulness in Schools, är ett av flera projekt och erbjuder redan 46 kurser om året. Man rekommenderar att en fond om 1 miljon pund upprättas för ytterligare utbildning av instruktörer. Häsoministeriet vill att varje skola tar sig an uppgiften och inför mindfulness.

På arbetsplatser vill rapporten satsa på framförallt små och medelstora företag. Riktlinjerna är att mer ska investeras i forskning. Pilotstudier ska sjösättas och samarbetet med universiteten vidgas.

Inom kriminalvården rekommenderas satsning på att ebjuda mindfulness för intagna med depression. Mer pengar ska fonderas och forskningen expandera.

Denna omfångsrika och välskrivna blue-print innehåller fallbeskrivningar, mängder av referenser till den senaste vetenskapliga forskningen samt tar även upp faror.

Den snabba utvecklingen senaste åren har lett till ökat utbud av mindfulness-
instruktörer på marknaden. I England har många välutbildade instruktörer lämnat sina uppdrag inom det statliga/kommunala och gått över till freelance. Marknaden blir svårövervakad och standarden kan sjunka.

Det etiska tas också upp och man menar bl a att det är viktigt att mindfulness är sekulär och öppen för alla. Det konstateras också att spridandet av mindfulness genom böcker och digitalt – är positivt. Dock påpekas att forskningen kring detta är begränsad. Farhågor finns att man missar det djup som lärarledda kurser ger.

Genom detta engagerade, forskningsbaserade arbete där helhetsperspektiv råder, har Storbrittanien tagit en global tätposition i spridandet av mindfulness. Fler länder lär av nödvändighet – följa.

Allting börjar och även upphör – i dig. Känner du dig separerad från tiggarens bedjande blick? Förståelsen om att istället Alla hör ihop; öppnar upp för acceptans och välvilja.

Genom vilket “filter” vi ser se vardagen färgar attityd. “Jag vill”; “dem är”; misstänksamhet och rädsla – separerar. “Vi”, mötande, vänlighet och empati förenar. Alla påverkar varandra hela tiden. Bortom orden, nationalitet, yrke etc – hör vi alla ihop

En bättre värld börjar i individen, i oss alla och i varje ögonblick. Du – som Einstein uttryckte det – hör ihop med helheten och att se sig själv, sina tankar och känslor som separerade från helheten – är en villfarelse.

En hel människa har synliggjort sina rädslor och de skuggor vars negativa sidor tidigare, bara projicerats på andra. Egot tystnar, förlåtelse inåt samt inre frid uppstår. Fröet till fred är sått. Separationen kan upphöra och mera av vi-känsla manifesteras i större välvilja och kärleksfull vänlighet – utåt.

Dåtid och framtid kan bara finnas som koncept och “är” aldrig. Om en tidsmaskin kunde ta oss tillbaka till Jesu födelse; skulle upplevelsen ändå ske i ett dåtida nu. Livet kan bara upplevas i nuet och om vi ständigt hastar till nästa ögonblick, är det fullt möjligt att tillryggalägga ett helt liv utan att ha levt…

Att sakta ner är också att ge sig själv möjligheten att inte bara titta på tiggaren, utan att hinna se medmänniskan.

Motsatsen till kärlek är förvisso hat, men också rädsla. Även den s k fienden delar samma grundbehov som alla har; inre frid, mening, förståelse och kärleksfull vänlighet. Som Einstein uttryckte det gäller det; “..att vidga våran medkänslans cirklar till att omfatta allt levande..”

Gissa när det är dax att börja?