“Det är fantastiskt, äntligen efter 35 år“, säger Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt – om att tid för återhämtning är nytt lagkrav. Arbetsmiljöverkets nya, bindande regler för den psykosociala arbetsmiljön börjar gälla 31 mars i år.

Det är inom den kraftigt ökande psykiska ohälsan och stressrelaterad sjukdom, som exempelvis depression – där utbredningen av sjukfrånvaro är mest dramatisk. De nya föreskrifterna välkomnas givetvis från fackligt håll. Maria Steinberg menar att; “dem tvingar arbetsgivarna att öka sin kunskap och underlättar för skyddsombuden att fokusera på stress och psykosociala frågor.“

Arbetsgivaren har ansvar för att chefer och arbetsledare får kunskap om hur man arbetar preventivt och hanterar arbetsmiljön inom:

* Ohälsosam arbetsbelastning. Förutom arbetsmängd och tidspress kan krav vara av kognitiv och emotionell natur.

* Arbetstid. Bl a påpekas problemet med övertidsarbete och att ständigt vara nåbar.

* Relationsproblematik och mobbning. Här skrivs det om att gemensamt arbete kring bemötande och uppträdande är att förorda.

Resurser ska anpassas till krav. Exempel på de tillräckliga resurser som kan hantera krav i arbetet är: Återkoppling på arbetsinsats, socialt stöd från chefer och kollegor och möjligheter till återhämtning. Det sociala samspelet skrivs också som en del av arbetsmiljön.

Föreskriften paragraf 7, handlar om mål: Arbetsgivaren är skyldig att ha mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Dessa är till för öka organisationens förmåga att motverka ohälsa.

Arbetstagarna skall ges möjlighet att medverka i framtagandet av målen. I de allmänna råden beskrivs vikten av att målen är förankrade i högsta ledningen och övriga delar av organisationen. Förbättrad kommunikation och samarbete nämns också. Målen ska dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare.

I paragraf 11 tas arbete upp som är särskilt psykiskt påfrestande. Det kan vara yrken där man möter människor i svåra situationer. (Socialarbetare, sjukvårdspersonal, lärare och polis är givetvis exempel.) Utöver tidigare nämnda åtgärder nämns här vikten av att erbjuda särskilda informations och utbildningsinsatser.

Arbetsgivaren bör ta hänsyn till tecken och signaler på ohälsosam arbetsbelastning. Möjligheter till återhämtning skrivs flera gånger och tillförande av kunskaper är preventiva åtgärder som rekommenderas. Under paragraf 12 läser vi att: “Arbetsgivaren bör särskilt uppmärksamma möjligheterna till återhämtning.”

Att bryta mot föreskrifterna i “Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4” – kan leda till rättsliga påföljder.

Mindfulness adresserar arbetsmiljöverkets intentioner, krav och mål. Såväl inom prevention, det dagliga arbetet samt återhämtning, visar vetenskapen att det är en hållbar och kostnadseffektiv intervention.

Detta har man tagit fasta på i Storbrittanien. Där har parlamentet valt mindfulness som grund för nationella riktlinjer inom hälsa, skola, arbetsliv samt kriminalvård. I “Mindful Nation UK – report”, kan man läsa hur samhället beräknas – på varje satsat pund – spara 15. Det är en massiv, forskar-baserad satsning, som lämnar Sverige långt efter. Mer info om den finns i nedanstående inlägg.