Perspektivet

Det har forskats mycket på sambandet meditation och immunförsvaret. Att mindfulness aktiverar den parasympatiska, stressmotverkande delen av nervsystemet – är välkänt. Det blockerar den sympatiska delen, genom vilken bl a det inflammations-påverkande kortisolet utsöndras. Signifikant ökade antikroppar mot influensa har påvisats efter 8 veckors mindfulness-träning.

Förutom personligt lidande och många döda; orsakar pandemin mycket stress genom ekonomiska problem, och hela situationens påverkan på allt och alla. Känslan av stress har alltid en biologisk korrelation. Det sätter ned immunförsvaret och påverkar inflammation.

Vetenskapen har visat att de som drabbas hårdast av Covid 19, samt avlider – har utsatts för en s k cytokin-storm. Det är inflammations-markörer, proteiner som orsakar inflammation i hjärta och lungor. Forskningen pekar mot att stress orsakar stormen. Fler faktorer kan vara; brist på sömn och motion, brutna vänskapsförhållanden, finansiella bekymmer och oro – vilka alla är stressande.

Vi är rättmätigt rädda och det är ett mänskligt faktum. Vanmakt är dessutom något vår hjärna avskyr. Dock kan vi lära oss hantera vår stress. Hur då?

Återigen; negativa tankar, känslor och oro har alltid en fysiologisk motsvarighet och stressresponsen aktiveras. Sluta låta dig matas av medias extrema fokus på Corona. Stäng av/byt kanal. Nu säger vi STOP; tar tre djupa andetag, mediterar gärna med fokus på magtrakten, (samt ler). Varför då?

Djupa andetag aktiverar den viktiga vagusnerven, den parasympatiska bromsen samt lugnar hjärtrytm. Detta i sin tur inhiberar gasen och den sympatiska delen; vilken initierar stress och dess välbekanta följdverkningar samt inflammation. Negativa länken mellan det mentala, tankar och den biologiska responsen – är bruten. Detta är kärnan i mindfulness och är beprövad sedan 2500 år. (Att le har också en positiv inverkan på år biologi..)

Sapiens är under attack, mänskligheten upplever sorg samt känslan av att vara offer. Ett välkänt mönster tar form; ilska, frustration, resignation och vanmakt. Samtidigt kan Corona öppna upp för insikten om livets innebyggda skörhet, obeständighet samt vikten av att leva i nuet. Och när så acceptans sker – har pandemin transcenderats till visdom.

Självklart står överlevnad högst upp på behovstrappan. Emellertid kan en mening med situationen hittas; såtillvida att vi ej längre tar existensen för given och lever, hanterar det som redan är här och på bästa rekom-
menderade sätt.

Källor är bl a:
“Alterations in Brain and Immune Function Produced by Mindfulness Meditation.”

Corona virus in context med professor Deepak Chopra. Finns på youtube.

Vid mindfulness-meditation uppstår ibland hinder. Det kan hända alla. Likt de hinder som finns på löparbanan; är deras mening – att du ska finslipa tekniken…

Självkritik: När vi börjar meditera är det lätt att döma sig själv: “Jag kommer aldrig lyckas följa andningen”; “Det här kan inte vara rätt” – är vanliga inre kommentarer. Kom ihåg att meditationen inte handlar om att stänga ute tankar eller plötsligt bli någon annan. Så länge du, när tankarna far iväg, kommer tillbaka med fokus på andningen och nuet – så gör du rätt!

Trötthet: Meditationen har en avslappnande effekt och man kan känna sig sömning. Det kan bero på sömnbrist och att kroppen behöver vila. Motmedel kan vara att: Öppna ögonen; sträcka på sig eller ta djupa andetag som låter.

Rastlöshet: Den digitala Sapiens är utsatt för mängder av stimuli och otålighet när av distraktion. Men; var inte hård mot dig själv. Meditationen får gärna understödjas av: Motivation (har du redan); intention (att ha bestämt sig), och disciplinerat tålamod. Var inte dagdrömmare – utan var samuraj!

Smärta: Vid längre sittningar kan ev värk i ex rygg uppstå. Också mildare klianden händer. Se det som en del av meditationen. D v s acceptera och inse att det kan försvinna av sig själv. Även förståelsen för att din smärta inte är lika med du, kan skapa en liten, men bevittnande samt befriande distans.

Ångest: Hos vissa kan oro uppstå. Att försöka bibehålla disciplinerat fokus, gärna på andningen i magtrakten – kan hjälpa. Mindfulness handlar om att möta det som känns i stunden; inte fly (använda kemiska substanser), eller fäkta (grubbla). Hjärnforskningen södjer detta förhållningssätt.
Insikten om alltings obeständighet; kan också dämpa. Ävenså att ha en kärleksfull attityd till sig själv – lindrar.

Tidsbrist: Kan också sägas vara ett hinder och ofta det första. Om du har tid att andas, har du tid att meditera. Du andas när du ligger, sitter och går. M a o: Knyt an till andningen och därigenom nuet, så ofta du kan. En gång om dan – är bättre än ingen… Försök utnyttja dagliga bestyr till informell meditation. Vid ex nästa tandborstning; var helt disciplinerat, fokuserad på borstandet och inget annat.

Intention är allt! Ingenting har någonsin blivit av utan mål, syfte eller avsikt. Att göra fullt bruk av sina unika resurser – kräver intention. Då sätter du dig i förarsätet och styr mot meningsfullt självförverkligande.

Den prisade komikern och filmstjärnan Jim Carrey bestämde sig i ung ålder för att lyckas. Varje dag körde han upp i Hollywood och visualiserade hur han bodde i något av de stora, flotta husen och lät sig förnimma emotionerna hos en stjärna. Han “skrev ut” en check på 10 miljoner dollar till sig själv; som skulle fall ut om 4 år. Den skulle vara betalning för ett fantastiskt arbete som gjort publiken lycklig. Hans första film var klar efter 4 år och hans gage var 10 miljoner dollar…

Ovanstående kallas också “Law ot attraction”, vilken initieras av en lika tydlig som hjärtbaserad, känsloladdad intention. Basketstjärnan Michael Jordan har sagt: “Du måste förvänta dig saker innan du kan göra dem“. Kennedys” to put a man on the moon“; är ett mega-exempel på intention.

Det här backas upp av hjärnforskningen och visualiseringsteknik. Det innebär att föreställa sig framtiden som den redan var här. Enligt neurovetenskapen förutser hjärnan det mest sannolika och startar de känslor, beteenden och kommunikation med andra – som främjar det som förutses. M a o: När vi – i nuet – är definierade av en tydlig, känslomässigt förankrad vision och knyter an till framtiden, börjar hjärnan redan – här och nu – signalera som den redan var där!

Den här “kvantmodellen” säger att all oändlig potential finns i nuet och det gäller att släppa taget om dåtiden. Här en övning GOOGLE-anställda får göra:
Oavsett vad din optimala framtid kan innebära – börja med en öppen fråga: ” Om allting i mitt liv infriar eller överstiger mina mest optimistiska förväntningar; hur kommer mitt liv då vara om 5 år?” Var detaljerad, prata med andra och svara på följande frågor:

Om 5 år: Vem är du och vad gör du då?
Hur mår du?
Vad säger dina vänner om dig?

Vad som händer – gärna efter en andningsmeditation – när du med fokus gör ovanstående; är att hjärnans prefrontala kortex lokaliserar nätverk med tidigare erfarenheter och skapar en ny idé, en klar vision – alltså en intention. Hjärnan gör inte skillnad på dina tankar, föreställningar om framtiden och det som sker i ditt huvud nu. Den börjar skapa nya synaptiska, epigenetiska kontakter som motsvarar din intention!

Det handlar om att medvetandegöra sina tankar, känslor och beteenden. På så sätt orsakas en effekt. Egot förändrar ej egot; personlighet förändrar ej personlighet och materia förändrar ej materia. Det är fokuserad medvetenhet som förändrar hjärnans struktur (materia) och därigenom funktion.

Detta kräver medveten strävan, närvaro samt disciplinerat mentalt arbete. Det gäller att inte släppa igenom, börja identifiera sig med gamla dysfunktionella tanke/känslomönster från det undermedvetna. (Se gärna även tidigare publicerade texten Koda med mindfulness – ändra ditt liv).

Börja dagen med att ge dig själv tid genom meditation och fråga: Vad är min bästa sida jag kan visa och uttrycka i dag? Var kärleksfull gentemot dig själv. Skaffa kunskap (gör du redan nu). Inse att varje ögonblick innebär nya möjligheter, ömsa skinn och var inte förvånad när det du verkligen vill – händer. Because that´s the law…

Forskning visar att vi börjar präglas redan i livmodern. Mammans upplevelser och de kemiska processer som triggas – överförs till fostret. Första sju åren är hjärnan som en tvättsvamp; nybildar 700 synaptiska kontakter i sekunden, vilka formar hjärnans struktur och därigenom funktion.

Tankar, känslor, beteenden och erfarenheter, laddas ner automatiskt och en personlig algoritm skapas. Vår personlighet, i sin tur avgör vår verklighet; vilka vänner vi har, arbete, intressen m m.

Denna undermedvetna programvara styr – på gott och ont – våra liv till 95%. D v s vi går oftast på autopilot. Repetetiva tanke-, känslomönster upprepas och blir i hög grad vanemässiga.

Undermedvetna processer hanterar 40 miljoner bitar, nervimpulser i sekunden. Medvetenheten i vår frontallob, toppen av isberget och 5 % – klarar 40 bitar i sekunden, och har den orättvisa uppgiften att synliggöra samt bemästra det icke-synliga under ytan.

(Det här vidimerar Freuds insikter kring det undermedvetnas påverkan genom livet. Dock var det Jung som insåg att; “det så viktigt självklara i österlandet, nämligen den självbefriande kraften i det mediterande medvetandet” – hade varit allmänt tankegods i Fjärran Östern sedan urminnes tider.)

Varför är den här vetenskapen relevant? Vid meditation loggar vi in i nuet och sätter oss i förarsätet. Vår medvetna närvaro kopplar blixtsnabbt bort autopiloten. Hjärnvågornas aktivitet saktar ner avsevärt, till s k alpha (7-12 hz9 och vidare ner mot s k theta (hypnos). Bruset och den inre monologen tystnar. Hjärnvågorna blir dynamistikt samstämmiga och ebbar ut.

Du har gett dig själv chansen att bevittna, skapa distans till tankar och känslor samt därigenom ändra beteende. Det vi tänker, känner och gör; formar hjärnans struktur och därigenom funktion, s k neuroplaticitet. M a o börjar källkoden förändras, nya mentala vanor skapas och därigenom möjliggörs nya attityder samt beteenden.

Det som driver den neurobiologiska förändringen är din uppmärksamhet. Du har blivit centrerad i nuet, inre frid råder samt är mottaglig för både yttre och inre stimuli. Det senare kan vara intuition samt kreativitet. Du är “på”, samt låter ej längre hjärnan styra ditt liv; utan använder hjärnans oändligt, fantastiska potential i din tjänst.

” Det största och det minsta du kan bemästra – är dig själv. “
Leonardo da Vinci

Att leva i nuet – vad betyder det egentligen? Det är alltid nu; så varför är det så svårt?

Nutidsmänniskan, namnet till trots, är sällan där hon är och tänker tiotusentals tankar om dagen. Ett dysfunktionellt brus i form av förebråelser, ältande eller framtida värsta scenarier; tar henne från nuet.

Tankar har ofta känslomässig gravitation och kan vara ångestdrivande. Den inre väderlekens solsken eller orosmoln, reglerar också våra gener; på gott eller ont, ( s k epigenitik).

Hjärnan med sin gränslösa förmåga är också känslig för överstimulering, sömnbrist och stress. Men du är varken din hjärna eller tankarna – du är den som använder den.

Den insikten föds i meditationen, som tar oss ur den brusande, turbulenta älvfårans mitt; upp på strandkanten – varifrån vi kan bevittna tanke-
strömmen.

Att se tankar komma och gå, får oss att vara i tystnaden och stillheten bakom tankeflödet i ett tidlöst nu. Nuet är alltid här – nu – utanför den passerande tiden och därför också det enda momentet som aldrig slutar.
Lyckan är gift med nuet.

Återta nuet genom att tala om för din hjärna att:

> Den viktigaste tiden i ditt liv är alltid nu.
> Den viktigaste personen i ditt liv är alltid den du kommunicerar med nu.
> Den viktigaste aktiviteten är alltid den du är involverad i nu.

Dessa tre råd fick professorn Deepak Chopra efter en thailändsk mindfulness-retreat. Rudy Tanzi är Harvard-professor och hjärnexpert.
Dessa två har skrivit New York Times bästsäljaren “Super Brain”.
Här beskriver Deepak och Rudy hur vi kan få stopp på bruset genom meditation:
Meditation and the Brain Super Brain with Rudy Tanzi&Deepak Chopra

Universitetet i Wisconsin har i storskalig s k “meta-analys”; forskat och
jämfört hur väl mindfulness står sig i jämförelse med annan psykiatrisk
behandling.

142 kliniska studier på totalt 12 000 personer, mellan 2000-2016 har noga studerats. Fokus har legat på depression, ångest, smärta, rökning och även annat beroende. Också svårare fall som ex schizofreni samt ätstörningar – har analyserats.

Resultaten är publicerade i “Clinical Psychology Rewiew” och visar att
mindfulness fungerar lika bra eller bättre jämfört annan evidensbaserad
behandling. Mest överlägsen är mindfulness-baserad intervention vid
behandling av depression, rökning och annat beroende.

En huvudförklaring anser forskarna vara att mindfulness-meditationen
effektivt tränar patienterna att bryta vanemässigt, negativt tänkande samt
oro.

Detta är egentligen inget nytt inom forskarvärlden. Exempelvis kom 2000
forskning som visade på en förbluffande och halverad återfallsfrekvens
för depression. Sedan dess har avancerad forskning skett över hela världen
och mindfulness är – som i exempelvis Sverige och England – en av vården
rekommenderad behandlingsform.

Studien finns här: Mindfulness-based interventions for psychiatric disorders: A systematic review and meta-analysis.

Ny forskning visar hur Tacksamhet påverkar hjärnan och vår hälsa.

Tacksamhet är en av de mest kraftfulla känslorna och kan förbättra sömn, förstärka relationer, skydda mot sjukdom, samt öka lyckonivåer.

Det sistnämnda har också positiv effekt på smärtlindring. Att känna
tacksamhet möjligör en mer avslappnad kropp och sänker även stress-
nivåer.

Vid känslor av tacksamhet aktiveras mitt-prefrontala kortex i pannloben,
där de två hjärnhalvorna möts. Den här delen av hjärnan handhar andra
människors perspektiv, empati och kommunicerar med känsloreglering
och stresshantering.

Att träna tacksamhet kan förändra hjärnstrukturer hos deprimerade. Det innebär förändrad funktion och blir därigenom ett hjälpmedel.

Så framkalla känslan av tacksamhet i meditationen! Uppskatta vardagens
små händelser, dina positiva sidor, hjärtats livsgivande kraft,
medvetandets obegränsade potential och därigenom nuets oändliga
möjligheter.